Nu mailade jag förskolechefen igen:


Hej Jill.
Har tagit ett tag för mig att skriva dig, då jag helt ärligt inte vet vad jag ska skriva längre.Vet tyvärr inte om du lever i någon slags förnekelse?

Under dem åren som vi gick hos er så tog ni aldrig ner filtarna varje fredag. Dem togs ner runt jullov och sommarlov. Eftersom du jobbade på Theos avdelning under första tiden,
så borde du faktiskt veta det med.

Theos filt låg i hans korg, hade den där i fall att. Men en dag var den borta. Eftersom Theo tvingades upp på vilan fastän han skulle ha vakenvilan, så antar jag att den åkte med upp.
Vi har inte den hemma, skulle jag ha den hemma så skulle jag helt ärligt inte slösa energi på er. Den finns hos er, ni får helt enkelt hitta den.

samma gäller "Då det olyckligtvis varvats en del personal både på Lönneberga och Bullerbyn, är det i första hand fullt fokus på barn, anknytningsprocessen
och barngrupp när ny personal träder in." Jag vet inte, men tror du det själv?  Theo vart åtsidosatt, vart introvert, deppad, ville inte prata ska jag fortsätta?
Ni anser då att det är å anknyta till ens barn? 95 % av tillfällena då jag hämta Theo på dagis, så var han själv utan uppsyn. Han ville alltid gå fortare än fortast. Han
sluta rita, lägga pussel, läsa böcker. Ett barn var konstant på Theo och informerade personalen om detta. Ändå vart han "mobbad" och slagen på. Det uppstod en konflikt
konstant. Jag kan inte förstå att du för fulla allvar menar att det låter som att allt står så bra till på er förskola. Att ni tar hand om barnen. Det finns inte med på kartan.

Och på det, så hade du och jag ett möte där du bara satt och snacka skit i ansiktet på mig. Du lovade så jäkla mkt, men inget stämde. Det är tråkigt och sant. Nu har vi lämnat er bakom
oss och Theo är sig själv igen. Han börjar få tillbaka sin självkänsla som ni bröt ner. MEN jag vill ha den där filten. Du som har barn själv förstår väl värdet av en bebisfilt. Och ja, det
kanske är hårt och starkt att säga att ni förstörde Theos barndom med, men tyvärr känner jag så. Det är hans bebisfilt och barnfilt, ni har slarvat bort den. Helt ärligt så tror jag inte ens att ni bryr er. Men ni kan faktiskt försöka mer än vad ni säger att ni gör.

Lite pyssel i helgen till mannens vänner..

 

 

Idag kom jag ur sängen utan problem. Jag tror att det berodde på att jag låg i så jäkla mkt igår under dagen, så på kvällen så kunde ja verkligen sitta och ta det lugnt. Freja sov totalt 30 min igår på hela dan. Sen slockna hon strax efter 20. Full fart hela tiden! Däremot så måste jag väl säga att hon var väldigt glad för att ha sovit så kort tid. Men ja lyckades ändå torka av golvet medans hon sov.

Hitta ännu mera glas på golvet. suck. tom på tv bänken?? Theo råka sparka till ett glas som for ner på golvet i tors å gick i miljoners bitar, sopade först och sen dammsög jag. å igen å igen. Har väl dammsugit 10 ggr sen dess om inte mer. å så fler ggr runt det där stället bara för att. läskigt då Freja kryper på golvet. dessutom så käkar hon ju allt. nej fy.

Gick även ut med hunden innan vi skulle hämta theo. Johans mamma å mormor kom för sent! så ja fick ringa å säga att vi va på g, men sena. jag som hatar att komma för sent! man kan väl tycka att man kan åka så pass så att man kommer i tid om man ska med å passa en tid. men aja. inget å slösa energi på. vi hämta iaf Theo, gick å handla å sen hem och fikade och käkade. Dem åkte runt 19.

Idag vaknade jag som sagt var utan problem att stiga upp. däremot så värker det såklart men inte alls som igår. MEN nu har ja gjort någe med höften igen. Så den värker som fasen. Exakt samma ställe som sist. D
en har ju inte varit ok sen freja föddes. Hoppas den blir bättre sen då jag kan börja gå ner i vikt..

Usch igår var det en tuff dag för mig. Jag har ju varit småförkyld hela veckan, inte mått så bra. Så va ja ute med hunden flera ggr igår, plocka undan, laga mat, plocka glas från golvet och hade tvättstugan. johan kom hem så sent, så jag fick skjuta på tvättstugan lite. som tur var så va passet efter ledigt. så jag fick ett dubbelpass. fixade all tvätt själv. gick ut med hunden igen. mata freja å la henne. Johan kunde knappt röra sig då han fått tillbaka gikten å hade super ont.

Johan krama om mig och då brast det bara. Kan inte beskriva den värk jag har i kroppen. Den har ju kommit och gått och hela veckan har jag haft sjuk värk i underarmarna. i själva benet. detta är en värk som ja haft förut. känner igen den och den skrämmer mig. att jag grät berodde väl på en blandning mellan att jag var helt slut, värken och sen just den rädslan.

igår kväll så hade ja så ont i underarmarna och det spred sig ända ut i höger hand. kan liksom inte sova för att det värker. å så freja som vaknar å ska käka. kan knappt hålla i henne ibland. känns som om ja ska tappa henne.

imorse då jag vaknade vakna ja med panik. ja hade svårt å röra mina ben för att det värkte så. asså ja vill inte tillbaka till den här skiten. jag msåte gå till en läkare för å få reda på vad i helskotta detta är. men det är så sjukt svårt att boka en tid till nån där man ska känna nån slags tillit. så ja känner mig ledsen, nere. därför ja tar en paus från andra bloggen under helgen. svårt å hitta glädjen i nått då det rä såhär..

å nu ska ja ut med hunden????!!! helt ärligt så vet ja inte hur detta ska gå.